Dill
Ibland händer saker som är tråkiga, ibland saker som är roliga och ibland saker som är förfärliga. Igår inträffade en händelse som klassar in i den sista kategorin. Nu förstår jag att livet kan förändras ofattbart fort och bli helt oigenkännligt på bara ett ögonblick. En sekunds dålig koncentration och en liten felmanövrering på cykelsadeln kan förändra livet för alltid...
Detta inträffade för min käre bror igår. Nu är han inlagd på sjukhus, med allvarliga skador och det är tveksamt om han någonsin kommer att kunna använda sina ben igen.
Jag kan inte fatta det. Hur kan livet vara så orättvist? Han är bara 27 år gammal och hade så mycket att se fram emot. Vi hade så mycket att se fram emot. För någon vecka sen frågade han om jag hade plockat fram cykeln. Han sa att han såg fram emot att fara och cykla med mig i sommar. Nu kommer han förmodligen aldrig att cykla mer...
När sånt här inträffar inser man att ens egna problem är så otroligt futtiga och obetydliga. Vad spelar det för roll att man är ful som stryk och att ingen tjej vill ha en? Det finns saker som är så pass mycket viktigare i livet än kärlek, som att ha hälsan i behåll och att kunna leva ett normalt liv till exempel. Okej tjejer kan vara fantastiska! Min lyckligaste stund i livet uppkom på grund av en. Tjejer är inte bara fantastiska, de kan även vara så svårt att veta vars man har dom, det lärde jag mig den hårda vägen. Bara ett dygn senare kändes det som, att samma tjej som gjorde mig lycklig, stack en kniv djupt in i min kropp och vred till.
Följande citat av Jönsson är så otroligt sant: "Älvsbybrudarna är livsfarliga."
Men nu förstår jag som sagt, detta problem är bara en liten bagatell jämfört med vad min bror går igenom just nu. Ska han leva utan användbara ben ska det väl inte vara några problem för mig att klara av att leva utan kärlek.
En annan sak som jag insåg igår är hur otroligt viktigt det är att ha riktiga vänner som man kan lita på och luta sig mot när det blåser som mest i ens liv. För någon vecka sedan visste jag inte om jag hade några sådana vänner, men nu vet jag att det var dumt att ens fundera på den saken. Riktiga vänner är nog det viktigaste man har här i livet. Åldern spelar ingen roll för dessa, det viktigaste är att kunna prata med någon som förstår. Jag hoppas att ni vet vilka ni är. Detta inlägg är en hyllning till er! Utan er hade jag förmodligen aldrig velat vakna denna morgon. Tack för erat stöd.
Gårdagens viktigaste lärdomar: Tjejerna kommer och går, men de riktiga vännerna består!
Lev livet till fullo, man kan aldrig veta när livet för alltid kommer att förändras...
