Bjuder på en karta för att sätta lite färg på bloggen. Kartan kommer från Holmsund och mitt senaste orienteringspass.

Mitt första 10mila är nu avklarat. Jag levererade ett stabilt lopp, även om benen inte var jättepigga. Hela laget levererade stabila lopp och det resulterade i en helt okej placering, 47a. Näst bästa placeringen för IFK Umeå genom tiderna, faktiskt.

Aldrig har jag varit så nöjd med en placering topp-160 förut. Fast denna gång tog jag den i konkurrens med cirka 57000 andra, på högkoleprovet. Detta innebär 2,0 i provresultat, vilket i sin tur innebär att jag kan välja och vraka mellan i princip alla utbildningar som finns i Sverige. Med andra ord så är antagningen till läkarprogrammet i hamn nu :)

Sedan sist har förberedelserna inför vårens stora orienteringshändelse, 10mila rullat på fint. Som vanligt innebär stor mängd löpning stor risk för diverse skavanker, men jag har klarat mig undan allvarligare sådana. Bara småskavanker som inte alls har hindrat egentligen, än så länge. Dessutom känns det som att löparbenen blir piggare dag för dag. Läget i laget känns för närvarande stabilt, dock är vi känsliga för manfall.  

I fredags bjöd min vän VB in till födelsedagsfest och jag kunde inte tacka nej. Ett beslut som jag inte ångrar. En perfekt kväll i goda vänners lag som fyllde på de mentala energidepåerna ordentligt.

Ibland funderar jag över varför jag fått all fallenhet för skolan, medan motivationen är betydligt starkare på idrottsfronten. Vad skulle egentligen hända om de båda sammanföll inom samma område? Det får jag förmodligen aldrig reda på...    

Bjuder på några kartor från lägret klicka på länkarna nedan.

Nu är jag åter i Umeå efter ett fint läger i Uppsala. Tekniskt har jag fått de besked jag ville ha. Fysiskt är jag inte riktigt nöjd med hur det har fungerat. Förhoppningsvis beror det huvudsakligen på ovana vid obanad löpning så här i början på säsongen. I så fall ska det gå att ta kliv framåt snabbt, hoppas jag.

Imorgon bär det av söderut mot Uppsala och årets ol-debut. På lördag väntar Lännasprinten och på söndag Rånässtafetten. Efter tävlingarna blir det träning i en vecka innan barmarksvistelsen avslutas med Stigtomtakavlen. Vet inte hur formen är egentligen, men det ska hur som helst bli roligt att springa ol igen :)

Sitter på bussen på väg hem till Kalix. Kommer förhoppningsvis bli en trevlig påsk med hela familjen samlad. Det händer inte så ofta nu för tiden, en nackdel med att vi alla blir äldre.

Högskoleprovet idag var ingen höjdare. Speciellt den sista uppladdningen, natten innan provet var hemsk. Tappade räkningen på hur många gånger jag fick springa upp på toa under nattens gång. Sömntimmarna var desto mer lätträknade! Eller det kanske inte är så lätt att räkna till NOLL?

Imorgon gäller det. Högskoleprovet går av stapeln och jag måste leverera. Dock känner jag mig ganska trygg, självsäker och välförberedd. Ett litet orosmoln vid horisonten är att jag för närvarande lider av mitt livs risigaste mage. Av hänsyn till eventuellt känsliga läsare beskriver jag inte mina symtom närmare än så. Lyckas jag bara hålla magen i schack och energiintaget på en lagom nivå är ett resultat under 1,8 att betrakta som ett misslyckande...

Dagens lopp var hemskt. Med facit i hand var det kanske inte ett jättebra beslut att staka, i alla fall för mig som har norrlands smalaste överarmar. Var egentligen pigg hela vägen, förutom i armarna som dog alltför tidigt. Sista milen var hemsk. Armarna värkte och jag tänkte att jag aldrig mer skulle ställa mig på ett skidor. Nu är jag i mål och jag kommer nog att stå på skidor igen inom kort, dock lär jag tänka två gånger innan jag bestämmer mig för att staka ett långlopp igen.

Imorgon blir det debut i långloppssammanhang för min del. Är lite nervös, men känner samtidigt ingen press och tycker att det ska bli spännande att se hur kroppen reagerar på min längsta tävlingsdistans hittills, 74 km. Helgen i Storulvån och dagarna i Östersund efteråt blev bra. Detta trots att fjällvädret inte visade sin bästa sida. Har inte tränat särskilt mycket denna vecka, vill ha relativt fulla energidepåer imorgon. Återkommer med en rapport efter loppet imorgon. Dags att trycka carbs!

Imorgon bär det av mot Storulvån med familjen. Vädret ser dock inte ut att bli optimalt. Jag får hoppas att meteorlogerna på såväl SMHI som yr.no har misslyckats med prognoserna. Sedan blir det några dagar hos syster i Östersund. Även om vädret kan bli tråkigt blir det förmodligen trevligt ändå. Veckans träning har gått fint, än så länge. Om jag håller mig frisk under fjällsejouren blir det deltagande i 7-mila kommande helg.

Även förra veckan blev helt okej träningsmässigt. Trots att det var en helg med "farligt" mycket intressanta sportsändningar på TV lyckades jag i princip uppnå mina 15 planerade timmar. Formkurvans derivata känns för närvarande positiv.

Idag har jag åkt buss från Kalix, där jag tillringade helgen, till Umeå. Efter ankomst blev dagens träning en riktig månskensjogg. Fantastiskt härligt som vanligt. Tyvärr är det något isigt på Umeås gator och vinterstigar efter förra veckans blida, så passet hade kunnat vara ännu något snäpp bättre. Kan någon låt passa bättre efter en månskensjogg än denna lilla godbit signerad Ludwig van?



Blev lite sugen på en start i nästa års Vasalopp efter årets upplaga, men jag lär avvakta lite innan det är dags för beslut...

För tillfället är större delen av vår lägenhet under renovering. Köket och vardagsrummet är nästan helt oanvändbart (inplastat) i väntan på att hantverkaren ska bli färdig med målning och tapetsering. Framför allt ett inte helt funktionellt kök får en del följder. Till exempel fick jag för mig att pröva den något udda kombinationen makaroner och senapssill för att förenkla middagen så mycket som möjligt. Det kanske inte låter så gott, och det var det inte heller. Gick att trycka ner trots allt. Har i alla fall lärt mig något nytt idag, bara för att skärgårdssill passar utmärkt till makaroner betyder det inte att alla andra sillsorter fungerar med makaroner. En dag med en ny lärdom är i alla fall inte en helt bortkastad dag!