Waller

Så kommer här den långa versionen av Medel-SM. Under fredagens kval nere i Oskarshamn inledde jag riktigt risigt. Stora misstag på såväl första kontrollen som andra och fjärde. Jag sprang som den junior jag är kan man säga. Vid fjärde kontrollen kände jag hur finalplatsen höll på att rinna mig ur händerna. Nu var det bara att se till att göra det jag brukar göra: spika kontroller. Efter ett stabilt lopp under resten av banan nästan helt utan misstag tog jag ledningen med hela två minuter när jag gick i mål!!
Dock gick alla de vassaste namnen ut efter mig, så det följde en nervös väntan innan jag insåg att finalplatsen var säkrad. Trots att jag gick vidare som elfte man och bara tolv gick vidare från varje heat, så gick jag vidare med stabil marginal. Hade kunnat löpa hela 2 minuter långsammare och ändå klarat mig till final. Sammanfattningsvis kan man säga att jag chockades något över terrängen i inledningen och att det tog en stund innan jag kom in i orienteringen ordentligt och att detta var orsaken till de inledande misstagen. Benen var även mycket pigga. Måste erkänna att jag var ganska så nöjd då sjökan sa att jag såg snabb ut sista biten in mot mål. Det får jag sällan höra med mitt tunga steg :)

Resten av fredagen ägnades åt uppladdning såväl mentalt som fysiskt. En finnjogg på kvällen och jag kände mig helt redo för morgondagens utmaningar. Sedan somnade jag gott och fick en god natts sömn innan finalen.

I finalen gjorde jag ett tekniskt bra lopp. Hade verkligt fint flyt hela vägen. Är inte ofta man gör under 20 sekunder i kontrolltagningsmissar under en medel i tekniskt krävande teräng med 20 kontroller. Totalt sett om man kollar på små mikrovägval och småstrul i genomförandet av sträckorna kan jag möjligen få ihop till 1 minuts tidstapp totalt. Men då är det absolut inte en sekund till. Så ett bra lopp med bra koll hela tiden. Ärligt talat tror jag nästan att jag hade lite FÖR bra koll. Om man läser för mycket är det lätt att man såsar lite grann i löpningen. Misstänker att det var just det som hände, antingen det eller så är jag alternativt på tok för långsam i denna terrängtyp.

Finalkartan

Vad hade jag kunnat göra annorlunda då? Är inte lätt att säga exakt. Efter ett skakigt kval ville jag verkligen komma in i orienteringen och gå säkert i finalen. Vilket kan ha straffat sig en smula. Samtidigt kunde det ju ha gått bra mycket sämre i finalen. En del av de stora namnen sprang bort sig rejält. Det jag verkligen borde ha gjort är i alla fall att åka ner och träna i relevant terräng före mästerskapet. Är verkligen inte optimalt att på vägen mot ettan inse att: "Oj detta var en terrängtyp som inte liknar något jag har sprungit i förut" Sådana tankar skapar osäkerhet, en osäkerhet som verkligen inte är bra att bära med sig under ett orienteringslopp.
Detta får räcka. Ingen lär ju ändå orka läsa denna dryga analys.

Bjuder på lite bilder från den gångna helgen också.

På väg mot starten med tunga steg.

Walheim spurtar in på 35.40...


...och piskar mig med 5 sekunder trots att jag plockades ut allt jag hade på spurten.


Mitt största fan Markus hejade på mig ivrigt!!